Vanliga mag/tarmsjukdomar

1) Glutenintolerans eller Celiaki

Celiaki är en kronisk sjukdom som innebär att glutenprotein startar en inflammation som skadar tarmluddet i tunntarmens slemhinna. 

Celiaki är samma sak som glutenintolerans, medan glutenallergi är en felaktig benämning som ibland används.

Gluten finns i vete, råg och korn. När en person med celiaki äter gluten skadas tarmluddet vilket gör att förmågan att ta upp vitaminer, mineraler och andra näringsämnen förstörs. I sin tur kan det leda till näringsbrist och ohälsa.

Celiaki kan inte botas. Behandlingen är att äta glutenfri mat resten av livet. Sjukdomen är kronisk, det vill säga livslång. Den kan inte gå över eller ”växa bort”.

I Sverige beräknas upp till 3 procent av befolkningen ha celiaki. Majoriteten av dem har ännu inte fått en diagnos. Under de senaste årtiondena har det skett en ökning av celiaki i Sverige och i flera andra västländer.

Celiaki är till viss del ärftlig. Det betyder att människor som har en nära släkting med celiaki löper en högre risk att få sjukdomen. Risken att drabbas av celiaki är omkring 15 procent om någon annan i familjen har sjukdomen. Därför kan det vara bra att se till att föräldrar och syskon till ett barn med glutenintolerans blir undersökta för celiaki.

Celiaki är vanligare bland kvinnor. Det är också vanligare med celiaki hos personer med typ 1-diabetes, sköldkörtelsjukdomar, ledsjukdomar, Downs och Turners syndrom samt olika typer av leversjukdomar.

Det finns en även ovanligare form av celiaki, dermatitis herpetiformis (DH) som drabbar huden, med kliande blåsor på armbågar, knän och skinkor.

Symptomen om man har Celiaki varierar från person till person. Magbesvär är vanliga, vissa får diarré, förstoppning eller gasspänningar. Diffusa symptom; trötthet, viktminskning och depressioner kan vara symtom av celiaki

Om du misstänker att du har celiaki bör du kontakta oss. 

2) Laktosintolerans

Att vara laktosintolerant innebär att man har svårigheter att bryta ner laktos, mjölksocker, som finns i mjölk. Detta beror på att tunntarmens slemhinna har för lite av enzymet laktas, vars uppgift är att sönderdela laktos till sockerarter som kroppen kan ta upp.

Har man inte tillräckligt av enzymet laktas kan laktos inte sugas upp av tunntarmen, utan fortsätter till tjocktarmen där en jäsningsprocess startar. Då uppträder symtom som vattentunn diarré, gasbildning, buller och magsmärtor.

Hos majoriteten av världens befolkning är laktasbrist (laktosintolerans) ett normaltillstånd efter att ett barn har ammats färdigt. I norra Europa är det vanligare att ha en genvariant som gör att man även som vuxen kan bryta ner laktos. 

Det är mycket ovanligt med laktosintolerans hos små barn. Besvär av mjölk beror då oftast på allergi mot mjölkprotein – som inte är det samma som mjölksockret laktos.

Sekundär laktasbrist kan uppstå vid inflammation i tunntarmen, där enzymet laktas som sönderdelar laktosen bildas. Det är vanligt vid exempelvis obehandlad celiaki.

Medfödd (kongenital) laktasbrist är mycket ovanligt. Enzymet laktas saknas då vid födseln vilket gör att barnet inte tål modersmjölken.

Om du misstänker att du har laktosintolerans bör du kontakta oss. 

3) Magsår

Magsår uppkommer i magsäckens eller tolvfingertarmens slemhinna och orsakas oftast av bakterier (Helicobakt pylori) men också av vissa smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel (NSAID-coxhämmare). Magsår kan uppkomma utan någon uppenbar orsak. De flesta som får magsår blir friska med hjälp av läkemedel.


Magsår är lika vanligt hos kvinnor som hos män. Det är oklart varför inte alla som har Helicobakt pylori får magsår.
Magsårsliknande symtom utan sår kallas funktionell dyspepsi. Fler än var fjärde svensk har någon gång funktionell dyspepsi. Magsår är betydligt mer ovanligt. Antalet människor som får magsår minskar i Sverige.


Vanliga symtom är periodvis under några veckor smärta i övre delen av magen måltidsrelaterat, snabb mättnadskänsla och illamående.
Om man har symtomen i mer än en vecka, speciellt vid ålder mer än 50 år, viktnedgång, aptitlöshet ska innebära läkarkonsultation. I de flesta fall av magsymtom är diagnosen inte magsår, utan funktionell dyspepsi (magkatarr).

 


Symtom som de som finns vid magsår oftast leder till gastroskopi. En undersökning som bekräftar eller avvisar magsår.
Gastroskopi är en undersökning där ett böjligt kikarinstrument med en liten kamera i änden förs via mun och matstrupe ner till magsäck och tolvfingertarm. Vid gastroskopin tas vävnadsprov mikroskopisk undersökning för att fastställa diagnos på de förändringar som finns i magsäcken och tolvfingertarmen.

Om du misstänker att du har magsår bör du kontakta oss. 

4) Inflammatorisk tarmsjukdom

Inflammatorisk tarmsjukdom (Inflammatory bowel disease- IBD) ger periodvis inflammation i tjock- eller tunntarm vilket kan ge symtom i form av buksmärta, behov till omedelbara tarmtömningar, blodtillblandad avföring diarré och trötthet. Till gruppen Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) hör både ulcerös kolit (UC) och crohns sjukdom (CD).

 

IBD är en kronisk sjukdom vilket innebär att den kan vara aktiv periodvis och vara vilande under andra perioder. När inflammationen är aktiv kallas det ”ett skov”. En kronisk sjukdom läker inte ut som till exempel influensa. Däremot finns det läkemedel som kan hjälpa till att hålla sjukdomen vilande. Varje person som insjuknar i IBD är unik och det går inte att förutspå hur ofta sjukdomen kommer blossa upp eller vilka symptom den kommer ge. Därför går det inte att förutspå hur framtiden kommer te sig när diagnosen ställs. De flesta som drabbas av IBD är 15-35 år gamla, men även äldre personer kan insjukna. 

Koloskopi samt blod- och avföringsprover är de vanligaste sätten för att fastställa om man har IBD. Vid koloskopi för man in en tunn slang genom vilken man kan se och fotografera hela tjocktarmen och nedre delen av tunntarmen samt ta vävnadsprover.

Om du misstänker att du har IBD bör du kontakta oss. 

5) Överkänslig tarm - IBS

IBS är en funktionell mag- och tarmstörning. Det innebär att störningen inte kan visas med prover eller undersökningar då det är tarmens funktioner som är rubbade. Mätningar visar till exempel att hela mag-tarmkanalen, det vill säga matstrupe, magsäck, tunntarm, tjock- och ändtarm, har en ökad känslighet.

Det finns många symtom som är typiska för IBS:

  • Gaser och ”uppkördhet” i magen.

  • Buksmärta som ofta ökar efter måltid men lättar efter det att man tömt tarmen.

  • Oregelbundna avföringsvanor.

  • Förändrad konsistens på avföringen.

Dessa symtom kan alla känna av nu och då. Tillfällig förstoppning, diarré eller gaser i magen innebär inte att man har någon sjukdom. Men, om besvären inte går över efter två-tre månader bör man söka läkare.

Det finns inte några laboratorietester som visar att man har sjukdomen och det syns heller inte några förändringar på eller i tarmen. Diagnosen ställs efter en noggrann genomgång av patientens symtom och en begränsad utredning. En eventuell utredning syftar till att utesluta vissa andra sjukdomar som orsak till symtomen. Många studier har visat att detta är ett mycket säkert sätt att ställa diagnosen IBS.

Om du misstänker att du har IBS bör du kontakta oss. 

6) Tarmcancer

Tjock- och ändtarmscancer (Kolorektalcancer) är Sveriges tredje vanligaste tumörsjukdom efter prostata- och bröstcancer. Omkring 6000 personer insjuknar varje år. Medelåldern är cirka 75 år men man kan få cancern även i unga år (40 år), vilket då oftast beror på en ärftlig risk. Om cancern upptäcks i tid kan sjukdomen botas med operation, och fler än hälften av de som insjuknar blir botade.

En tumör i tarmen börjar som en polyp av varierande storlek och utseende. Tas inte denna bort övergår den inte sällan i cancer. Vid 50-års ålder har hälften av alla svenskar polyper i tarmen. Cirka 30 procent av polyperna är sådana som kan övergå till cancer.

När en cancer börjat växa kan den sprida sig genom tarmväggen till angränsande lymfkörtlar och även till olika organ, där lever och lungor är vanligast.

Majoriteten av dem som insjuknar har diffusa symtom. De vanligaste är ändrade avföringsvanor, samt blödningar och slem om tumören sitter i ändtarmen. Att personer ibland söker läkare sent kan bero på att tarmcancer har liknande symtom som vid hemorrojder.

Koloskopi används för att ställa diagnos. 

När man gör koloskopi för man in en tunn slang genom vilken man kan se och fotografera hela tjocktarmen, ta vävnadsprover samt bränna bort mindre polyper. Inför operation undersöks även lever och lungor för att utesluta en tumörspridning. Sitter tumören i ändtarmen görs alltid en magnetröntgen av bäckenet för att avgöra om tilläggsbehandling med strålning kan bli aktuell.

Om du misstänker att du har tarmcancer bör du kontakta oss.